fredag 29 maj 2009

Tillbaka på skolan med en gitarrlåda med vapen

Jag blir en aning fundersam då jag idag läser i HD om att en 23-årig elev som inte fick ta studenten kom tillbaka till högskolan med en gitarrlåda full av vapen... Det är Horsens i Danmark det gäller och det verkar vara från Ekstra Bladet de fått sin information. Elever brukar visserligen även gymnasister som inte ännu tagit studenten kallas, dessa brukar däremot inte gå på högskolan... Skulle det vara högskolan det gäller är det knappast en elev det handlar om, kort och gott känns artikeln nästan direktöversatt ifrån danskan. Hur står det till med svenskkunskaperna i Helsingborg egentligen?

I Ekstra Bladet skriver de även om "den unge eleven" och jag förundras återigen om hur man bedömer när en person är vuxen. 18 år och myndig, men ändå 23 år och ung elev... Rätta mig om jag har fel, men myndighetsåldern är väl 18 även i grannlandet?

Jag väntar med spänning på fortsättningen, jag undrar nämligen också varför de evakuerade Horsens Tekniske Skole 12.15 när den unge mannen lämnade skolområdet redan strax efter tio. Det verkar dock som om vi slipper en skolmassaker, vilken man i de här tiderna verkar få dra en djup suck av lättnad för...

Liknande inlägg tidigare:
16-åring skjuten i Bålsta - 2009-03-10 Skolmassaker - i Tyskland denna gång 2009-03-11 Knivar och ungdomar 2008-10-21 Skolmassaker eller dagismassaker... 2008-10-01
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , ,

torsdag 28 maj 2009

Stora och små vägskäl



Tårarna stiger i mina ögon då jag ser de hemska bilderna hos Osocio. Det är fruktansvärda bilder, men bilder som man bör titta både en och två gånger på.

Det är så mycket som vi tar för självklart idag. Mitt I-landsproblem de senaste veckorna har varit på vem och på vilket parti jag ska lägga min röst till Europaparlamentet. Jag har också ställt mig frågan om vi verkligen lever i en demokrati idag, men bilder som dessa ger mig ett perspektiv som jag nästan är osäker på att jag vill ha. Det är skönt att tillfälligt blunda för de jobbiga och svåra sakerna man råkar på, men i längden är det inte den rätta vägen at gå.

Vi har det väldigt bra i Sverige och många gånger blir man hemmablind. Det ligger i vår natur att vi ska kritisera och prisa, håna och lovorda, men alltför ofta blir det bara de negativa delarna vi ser. Många gånger har jag sagt till icke-svenskar av olika nationaliteter att vill de någonsin avväpna en svensk så ska de börja kritisera vädret, oavsett om solen skiner eller om det dundrar åska över oss alla... Kritik och pessimism verkar vara ledorden framför alla för oss här uppe i norr.

Ta en stund och se på alla bilderna, det är ett par stycken, tänk efter en liten stund och lämna sedan datorn. Jag är säker på att flera av bilderna kommer att finnas med mig resten av dagen, jag tog dem genast till hjärtat och det satte mina tankar i spinn. Vad kan jag göra för att förbättra någons möjligheter till ett liv i trygghet? Vad kan lilla jag göra? Det som är mest skrämmande är när vi tror att vi själva inte kan göra något, inte kan göra någon skillnad.

Min röst spelar roll, likaså spelar det roll att jag tar ställning och bestämmer mig för vad som är viktigast för mig just nu. Det går inte att förändra hela världen på en gång, men det går att börja någonstans och göra en liten förändring. Jag säger ofta att jag gillar engagemang, jag gillar att se människor brinna för en fråga som de tror så mycket på att de vill öppna andras ögon. På något sätt påminner det mig om missionärer som sprider vad som i deras ögon är den goda och enda tron, men min tro är att engagemanget och kärleken alltid finns kvar men byter objekt.

Jag har skrattat åt sketchen med Aftonbladet och Expressen många gånger, men roligast är det nog för att jag känner igen mig själv så väl. Trots mina egna problem att bestämma mig så har jag ändå träffat andra som har ännu svårare och naturligtvis blir det inte bättre om man pressar dem. Kanske har vi för många val? Kanske vore det mycket lättare om vi bara hade en väg att gå och inga val att göra? Kanske vore det bättre om världen var grå istället för fylld av färger? Kanske vore det bättre om vi aldrig såg längre än näsan räcker och aldrig mer skulle vända vår blick mot horisonten? Kanske vore vi lugnare själar då och kanske skulle vi må bättre då när vi inte längre hade världens problem på våra axlar?

Kanske är det dags att sätta ner foten för att få fortsätta att se världens färger. Jag hoppas att det är många som kommer till samma slutsats som jag, jag hoppas att de ser längre än vad näsan räcker.

Ta aldrig friden för given.

Jag vill passa på att ge lite lästips, böcker som berör och kräver eftertanke:
Såld - av Natasja T. och Vera Efron
Empress Orchid - av Anchee Min
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , , , ,

måndag 25 maj 2009

Att rösta eller inte rösta och på vad



EU-profiler stod på min att-göra-lista, alltså att försöka sig på att begripa vad mina svar egentligen säger. Nu har jag skrattat gott en stund åt att Moderaterna vill ha en mer utvidgad välfärdsstat än vad jag vill ha, att jag stod ungefär så långt bort ifrån Vänsterpartiet som jag alltid tyckt och att det tydligen är ett bulgariskt parti som står mig närmast i Europa.

Det verkar visst vara Folkpartiet som står mig närmast om jag tittar på hela Europa, med 75 procent, men om jag tittar bara på Sverige så står Fp och Moderaterna på delad förstaplats med 75 procent men jag antar att det var när man lade till viktningen som det blev en skillnad där (en halv procentenhet blev det visst).

Det som jag har sagt de senaste dagarna är att jag vet vilket parti jag ska lägga min röst på, men inte på vilken kandidat. När jag nu har låtit tiden gå och läst in mig lite mer på vad de olika kandidaterna tycker och tänker börjar jag känna att det nog ändå är fel väg att gå. Likt HAX så känner jag att det är svårt att lägga sin röst på ett parti som har hittat på så mycket tokigheter även om de har enskilda kandidater som gör och tycker vettiga saker och han har visst nu bestämt sig för att rösta pirat.

Jag undrar jag, hur resultatet kommer att se ut efter valet, de flesta unga jag pratat med som verkar vara intresserade av att rösta väljer Piratpartiet... Det sägs ju också att de undersökningar som görs bara gäller fasta telefonlinor och hur många unga har egentligen fast telefon? Det sägs också att de flesta piratpartisterna är män upp till 35 år, men det undrar jag, det...

Det som fortfarande skrämmer mig mycket med det här valet är att det är så få som ens funderat på att rösta och många som tänker avstå. De som inte tänkt tanken ens brukar fråga mig, eller vem det nu råkar vara som står i närheten och som verkar vara ens lite påläst, vilket parti de ska lägga sin röst på. Självständigt och kritiskt tänkande verkar det finnas lite sisådär gott om och jag kommer osökt att tänka på riksdagsvalet när en nära vän gick runt valstugorna och erbjöd att sälja sin röst till högstbjudande. Jag har för mig att han blev erbjuden en femtioöring... Det är åtminstone betryggande att de inte är beredda att köpa röster, men det verkar inte så svårt att värva röster om man bara kan dra med sig folk till vallokalen... Hur står det egentligen till med demokratiandan i det här landet?

Det är väldigt många som fortfarande velar, jag själv inkluderad. Det är roligt att göra tester för att se om ens egen uppfattning om vilka frågor som är viktiga för vilka partier stämmer överrens med de som gjort testerna... Problemet är i slutändan vilka frågor det är som är ALLRA viktigast och hur min röst kan göra skillnad. Egentligen finns det ju bara ett sätt att rösta om man vill sälla sig till den protesterande massan, de som protesterar mot att Staten nu ska spionera mer på oss vanliga människor än på de "yttre hot" som de påstår sig vilja kartlägga... Ta gärna en titt på Mark Klambergs presentation ifrån Göteborgs universitet i höstas, den fick åtminstone mina ögonbryn att skjuta i höjden några gånger.

Jinge filosoferar lite om missnöjesröstandet och vad det kommer att leda till och jag kan inte annat än att hålla med honom i att Piratpartiet kommer att sluka röster ifrån alla partierna och från hela vänster-högerskalan.

Sist men inte minst så rekommenderar jag en titt på TED och Larry Lessigs föredrag om Creative Commons.

Jag behöver något vettigt bildredigeringsprogram... Det har tagit helt oförskämd lång tid att få ordning på collaget ovan, vilket tyvärr är en följd av att jag inte har så många roliga program att leka med. Nu är i alla fall min EU-profil helt färdig. Insåg precis nu att jag aldrig fick med Vänsterpartiet, men deras resultat liknade Socialdemokraternas ganska väl, så det får duga ändå... Piratpartiet lyckades inte ens få en sådan bild eftersom de valde ingen åsikt i många av frågorna och därför är inte de med.

Liknande inlägg: Socialist Sweden - 2009-05-22 Ohederliga tester - 2009-05-21 Förändringens vindar - 2009-05-19 Okunskap om politiken - 2009-04-27 Rösta 7 juni - 2009-04-07 Långa köer för att få rösta - 2009-04-23 Statistik ljuger aldrig, eller? - 2009-04-14
--------------------

Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , ,

fredag 22 maj 2009

Socialist Sweden

Som alltid är det intressant att läsa vad Hanna Wagenius (C) skriver om och nu dyker hon även upp på NEO-bloggen med ett ganska tankeväckande inlägg om hur djupt rotad socialdemokratin är i det här landet.

Ofta är det till och med så att man knappt ens reagerar på en del saker som borde vara självklara att de egentligen är ett arv ifrån det långa Socialdemokratiska styret. I ett land där Socialdemokraterna varit i regeringsställning nästintill oavbrutet sedan 1932 (med några få och kortare avbrott) får partiet verkligen en särställning.

Det är extra intressant när man försöker förklara för en person som aldrig satt sin fot i Sverige hur det politiska klimatet och hur den politiska traditionen ser ut här. Jag vet inte hur många gånger när jag har haft just denna diskussion och i synnerhet amerikaner verkar tro att vi är ett gäng med socialister här uppe i Nordeuropa och inga förklaringar biter på denna föreställning. Följande två korta inslag är i mina ögon och öron mycket underhållande, även om kommentarerna till inslagen var ganska varierande. Naturligtvis är det generaliserande och man får ta det för underhållning och inte som en dokumentär, något som helt klart inte alla klarar av:

The Daily Show With Jon StewartM - Th 11p / 10c
The Stockholm Syndrome
thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Economic CrisisPolitical Humor

... och del två:
The Daily Show With Jon StewartM - Th 11p / 10c
The Stockholm Syndrome Pt. 2
thedailyshow.com
Daily Show
Full Episodes
Economic CrisisPolitical Humor

Det är inte så förvånande att läsa i Wagenius inlägg att:
"Bilden av socialdemokrati som normaltillståndet är inramad och upphängd. Även om det finns yngre människor som vågar ifrågasätta den, så är det en helt annan generation som har makten, och den tänker sannerligen inte släppa taget om den."

Vi får väl se vad som händer framöver och Europaparlamentsvalet är ett bra exempel på att det faktiskt går att få unga att engagera sig och driva frågor som är viktiga för dem. Det var längesen jag hörde det pratas om klimathot och miljö, något som bara för något år sedan var viktiga och stora frågor för unga, nu är det istället vår tillgång till och statens insyn i hur vi använder internet som debatteras. Som alltid tycker jag att engagemang är fantastiskt och jag gillar när människor bryr sig om vad som händer i deras omvärld och inte bara accepterar det som händer - för att det alltid varit så - utan istället protesterar och säger stopp.

Det som egentligen förvånar mig mest, förutom att vi inte märker hur indoktrinerade med socialdemokratiska värderingar vi har blivit, är att det inte är fler som intresserar sig för hur vår frihet hela tiden begränsas och detta under en alliansregering...

Jag vet hur jag för bara några månader sedan sa att jag aldrig skulle börja blogga om FRA, för att det helt enkelt var så många andra som gjorde det - och hur intressant kunde det egentligen vara? När jag sedan fick kommentaren att om jag väl började läsa på så skulle jag nog också reagera starkt så var jag naturligtvis tvungen att börja ta reda på mer. Hela tiden när det gäller frågor som blåses upp i media och i andra forum så får man vara kritisk till informationen och varifrån man väljer att inhämta sin information. Ryktesspridning går snabbare än någonsin över internet och något som börjar som en viskning kan snart bli något som skakar marken under våra fötter om vi inte håller i oss.

Nu skulle jag kunna skriva ett långt inlägg om oegentligheter i de svenska förtidsröstningslokalerna, men det kanske bara blir att sprida på vad som börjat som ett rykte... Piratpartiet har åtminstone instruktioner för hur man ska bära sig åt för att rösta på dem om det skulle saknas röstsedlar.

Är det då så allvarligt, det som händer i Sverige just nu? Det finns bara ett svar på den frågan och om du inte har ett svar på den så uppmanar jag till eftertanke och att sedan ta reda på mer, så värst svårt är det inte.

Liknande inlägg: Ohederliga tester - 2009-05-21 Förändringens vindar - 2009-05-19 Okunskap om politiken - 2009-04-27 Rösta 7 juni - 2009-04-07 Långa köer för att få rösta - 2009-04-23 Statistik ljuger aldrig, eller? - 2009-04-14

Andra som bloggat om detta: Jens O. 2009-05-21 Scaber Nestor 2009-05-21
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , , , ,

torsdag 21 maj 2009

Ohederliga tester?

Tester, tester och tester... Jag har nu gjort ett flertal tester på olika sajter om Europaparlamentsvalet och det ifrån DN var nu det senaste. Det var knappast snyggt gjort eftersom företrädarna för partierna inte hade samma alternativ att välja på som vad jag har att välja på då jag gör testet.

Det var inte direkt så här som testet jag gjorde härom dagen blev... Återigen verkar det som om de olika partierna tycker ganska lika och i synnerhet ganska lika varandra i de frågor som jag tycker till om. I just det här fallet verkar det däremot inte finnas något parti som ens tycker lika som mig i ens hälften av frågorna, jag undrar jag.

Jag har precis bestämt med en tjejkompis att vi ska göra gemensam sak av röstningen och gå dit tillsammans. Bådas problem verkar däremot vara att välja vem man ska lägga sin röst på. Jag velar fram och tillbaka, precis som hon verkar göra. Det som gladde mig var att höra att hon varit inne och läst på de olika partiernas och kandidaternas sidor, något som jag inte tror att så många har gjort.

Det diskuteras och filosoferas en hel del på olika bloggar om den här omröstningen och en sak jag reagerat på är att många kallar det för EU-val, när det egentligen borde stå EP-val om man ska göra någon slags kortversion av det hela.

Rösta 7 juni, eller förtidsrösta för den delen. Det blir inte så mycket av den här så kallade demokratin vi lever i om inte folk pallrar sig iväg och röstar...

Liknande inlägg: Förändringens vindar - 2009-05-19 Okunskap om politiken - 2009-04-27 Rösta 7 juni - 2009-04-07 Långa köer för att få rösta - 2009-04-23 Statistik ljuger aldrig, eller? - 2009-04-14

Andra som bloggat om testerna och Europaparlamentsvalet:
Lars-Erick 2009-05-20 johaneriksson 2009-05-20 Maria Ferm 2009-05-20 Beelzebjörn 2009-05-20 där den senare även länkar vidare till ett annat gäng bloggar...
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , ,

tisdag 19 maj 2009

Förändringens vindar

Något som verkar vara härskande världen över nu är att förändringens vindar blåser. I USA heter presidenten numera Barack Hussein Obama och han drev sin kampanj just på dessa uppåtvindar av förändring. Det finns oerhört många punkter där vårt mediaklimat skiljer sig från amerikanernas men det verkar som om de svenska politikerna nu insett att det nog inte är så tokigt att "göra en Obama" och nå in i folks vardagsrum.

Jag syftar på tv-reklamen som allianspartierna nu har börjat att ge sig på inför Europaparlamentsvalet. Kristdemokraternas Ella Bolin och Folkpartiets Marit Paulsen har gjort sina försök att fiska röster genom tv-rutan på 30 sekunder. Jag blev inte lockad att lägga min röst på dem efter att ha sett dessa taffliga försök. Frågan är hur svenska folket kommer att ta emot politiska budskap i reklampauserna? Jag är ganska säker på att många med mig stänger av ljudet i reklamen eller helt enkelt byter kanal, men några lyssnar nog men faller de då för budskapet? Lite extra underligt är vad de väljer att lägga sina 30 sekunder på, nämligen något som de helt enkelt inte kan påverka direkt...

Paulsen försöker med sin vetelängd och husvagn att verka folklig och inbjudande, men en lite snabb titt på Newsmill inbjöd snarare till skrämmande läsning om de mångmiljonsbidrag som hon och hennes man har mottagit av staten. Om det nu är sant kan man ju börja fundera på flera saker. Är en sådan representant vi vill ha i Bryssel? Gammal kanske är äldst och kan få till lite fler bidrag till Sverige och att hon menar att EU inte är så svårt ska man väl se som positivt. Det som man dessutom verkligen bör fråga sig är naturligtvis vad dessa människor som beviljar bidrag på basen att hon är en känd politiker tänker på...

Frågan är nu vilka som har en chans till att bli svenska folkets röst för förändring. Jag har precis gjort ett test på makthavare.se angående vem som borde bli "min" parlamentariker. Enligt nämnda test bör jag rösta på Abir Al-Sahlani (3:a på Centerpartiets lista), Åsa Westlund (3:a på Socialdemokraternas lista) eller Björn von der Esch (2:a på Junilistan). Det verkar som om jag har lite att fundera på...
Jag har tidigare testat min blogg och kollat vilka ämnesområden jag skriver om som passar in på riksdagspartierna. Bilden nedan kommer däremot från dagens test och vad jag inte begriper av det här är den ganska jämna partilikheten jag visst har:


Tydligen är det inte så stor skillnad mellan partierna, trots allt... Jag hoppas ändå att folk går och röstar! Kan inte låta bli att tillägga att det finns ett ganska underligt test på Aftonbladet också, som jag försöker förstå mig på. Resultatet på det testet kanske kommer upp på bloggen om jag väl lyckas få någon rätsida på det hela...

Liknande inlägg: Okunskap om politiken - 2009-04-27 Rösta 7 juni - 2009-04-07 Långa köer för att få rösta - 2009-04-23 Statistik ljuger aldrig, eller? - 2009-04-14
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , , ,

måndag 18 maj 2009

1984 vs. nya lagar och förslag

Centerpartiets Staffan Danielsson har vid det här laget skrivit ganska många inlägg om FRA och fått sin beskärda del av kommentarer på dessa också. Nu håller jag på att ta mig igenom Kära FRA-kritiker, ni behövs i Centerpartiet! och finner mig själv både förfärad och fnissandes.


(Kommentar till bilden är att Ingsoc i den svenska översättningen blir Engsoss, eller mer exakt socialismen i England där Orwells bok utspelar sig och i mitten blickar Storebror ut över massorna).

Tidigare idag läste jag ut George Orwells framtidsepos Nineteen Eighty-Four (finns i elektronisk form på engelska här), eller som på svenska kallas rätt och slätt 1984. I den boken finns det en hel del saker att fundera över men jag upptäckte dessutom att det finns en hel del hänvisningar till den i kommentarerna till Danielssons inlägg. Nyspråk och Krig är fred är bara några utav dem och visst är vi en god bit på väg mot Storebrorssamhället, eller Bodströmssamhället... När vi sedan ser att 2 + 2 inte längre blir fyra, utan fem och vi med dubbeltänk kan förstå och innerst inne veta att vi alltid varit i krig mot terrorister (Ostasien/Eurasien) och att vi med en ledning som förändras och ersätts kan tro att det är ett demokratiskt samhälle vi lever i och att allt är av godo, det är då vi alla älskar Storebror.

Tankepolisen verkar inte vara långt borta och teleskärmarna som sitter i varje rum och sprider propaganda ("nyheter") och dessutom ser och hör allt vi gör är ersatta av datorer och telefoner som dessutom håller koll på var vi befinner oss någonstans. Krimtänk kommer snart bli alla diskussioner vi håller med våra vänner, runt fikabordet på jobbet eller med en okänd chattpartner om något som inte är helt politiskt korrekt. Ständigt övervakade blir vi hela tiden kontrollerade och så fort vi yttrar några magiska ord registreras detta automatiskt och vi är inte längre fria. Vi är inte fria att uttrycka våra tankar och känslor om de inte överensstämmer med rådande parti (-er).

Tvåminutershatet är partiets sätt att kanalisera partimedlemmarnas och prolernas (underklassen) sexuella frustrationer och alla övriga känslor de inte får uttrycka i något konstruktivt, nämligen ett starkt hat mot dem som de för ögonblicket för krig emot. Det är mycket lättare att hålla ett folk i schack om man ser till att de kan lägga sitt hat mot något annat än partiet, känns inte detta igen alltför väl?

Winston Smith, som är huvudpersonen i romanen, nämns också i bloggkommentarerna och hur han hela tiden iakttogs och avlyssnades, så även Emmanuel Goldstein som dyker upp och kommenterar, han som sägs leda Broderskapet som är motståndare till Storebror och partiet.

"Winston lät armarna sjunka ned och drog långsamt efter andan. Hans tankar gled iväg in i den labyrintiska dubbeltänkvärlden. Att veta och inte veta, att vara fullt sanningsmedveten medan man konstruerade omsorgsfulla lögner, att på en gång hysa två åsikter som upphävde varandra, så att man visste om att de var motstridiga och trodde på dem båda; att bruka logik mot logik, att förkasta en moral och samtidigt göra anspråk på den, att tro att demokrati var något omöjligt och att partiet var demokratins väktare, att glömma vad som är nödvändigt att glömma, och sedan återkalla det i minnet igen den stund då det behövdes och sedan prompt glömma bort det igen: och framför allt, att tillämpa samma process på själva denna process. Det var den yttersta finessen: att medvetet intala sig omedvetenhet och sedan på nytt bli omedveten om den självhypnos man nyss hade utfört. Redan för att förstå ordet dubbeltänk måste man bruka dubbeltänk."


Känns inte detta igen alltför väl bland dagens politiker som säger att de värnar medborgarnas integritet och gör allt de kan för att skydda den och sedan röstar rakt motsatt? I den läckta lagrådsremissen som kan läsas i sin helhet på Wikileaks finns det en hel del otäckheter redan på första sidan. Vad sägs om att de lägger till lite extra godbitar, för lagring i 6 månader, som till exempel:
"Lagringsskyldigheten föreslås, utöver de uppgifter direktivet kräver, även gälla vid misslyckad uppringning och för uppgifter om lokalisering vid mobiltelefonikommunikationers slut."

Piratpartiets Christian Engström ger en bakgrund till datalagringslagen och jag kan inte mer än att hålla med honom då han skriver att det nu finns så många olika lagar och förslag så att det börjar bli svårt att hålla dem i huvudet...

Sammanfattningsvis var 1984 en skrämmande fascinerande och mer än någonsin aktuell berättelse. Jag har hört många göra liknelsen tidigare och det finns en hel del andra framtidsberättelser med liknande tanke. Karin Boyes "Kallocain" och Aldous Huxleys "Du sköna nya värld" är två utav dem. Boye läste jag för flera år sedan och Huxley står och väntar i bokhyllan. Dessa två handlar däremot fortfarande om framtiden, medan 1984 redan är passerat, åtminstone tidsmässigt. När det kommer till detaljerna så är vi en god bit på väg...

Liknande inlägg: Vilka idioter vi är - 2009-05-13 Intressant när direktiv och lagar går emot varandra - 2009-04-28 Omöjligt att köpa skivor numera - 2009-04-22 När framåtanda behövs blir bakåtsträvandet desto mäktigare - 2009-04-21 Svensk vs tysk fildelning - 2009-02-16 Går det att stoppa allt man inte tycker om? - 2008-12-19

--------------------
Jag vill dessutom passa på att göra som DN och länka till Farmorgun i Norrtälje. Jag blev riktigt rörd när jag läste om hur hon brinner för den här omdebatterade frågan.
DN Debatt skriver Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson från SOM-institutet mer om svenskarnas undersökta inställning till FRA-lagen. Är det inte fler som bryr sig så måste verkligen de som bryr sig skrika väldigt högt, för jag tycker inte riktigt att det där verkar stämma.
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , ,

fredag 15 maj 2009

Alter/Vision



Georgiens bidrag till Eurovision Song Contest 2009 hade lytt "We don't wanna Put In", men fick inte vara med i Moskva på grund av det politiska budskapet. Nu gör de sin egen festival i Tbilisi under samma helg som spektaklet i Moskva pågår skriver DN. Jag hade förväntat mig att bidraget skulle vara med, fast med en ny text och saknade det faktiskt i de två semifinaler som nu redan sänts. Jag tänker genast även på Tingaling, det svenska pausuppträdandet som jag även det har skrattat en del åt. ESC bjuder trots allt på en del roligheter och även på en lektion i modern censur.


Här har jag skrivit tidigare om detta.
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , ,

Att föda som en man vs. att vara duktig flicka

Många gånger har det väl skojats om att män över lag tål smärta sämre än kvinnor. Det har funnits otaliga tv-reklaminslag där det varit ynkliga män som drabbats av en förkylning som vilket ögonblick som helst kommer att ta kål på mannen. Skulle samma förkylning drabbat kvinnan skulle det inte alls ha skojats lika vilt om det, tror i alla fall jag. Nu får jag åter en gång chansen att reflektera över just detta efter att ha läst i SvD om att män i större utsträckning skulle välja smärtlindring vid barnafödsel år 2009.

Hur går detta ihop med att männen anses vara de starka, de tuffa och de som inte gråter då de känner sorg? Svaret är enkelt: det går inte ihop.

Att föda som en man skulle alltså vara att välja smärtlindring framför att genomlida en "naturlig" förlossning, något som verkar ha varit på modet i flera år. Jag har sett delar av flera "dokumentärer" där man följer kvinnor som vill ha en så naturlig födsel som möjligt, en del till och med sittandes på huk i sin egen trädgård... Trots detta säger man inom den svenska förlossningsvården att de inte vill påverka sådana beslut utan att kvinnan själv skall kunna välja smärtlindring eller inte:
"Barnmorskor i Sverige har arbetat hårt för inställningen att de födande kvinnorna ska kunna påverka hur de vill föda och inte ”bli förlösta”. För några decennier sedan var det inte självklart att kvinnan hade ­inflytande över sin smärtlindring eller förlossnings­ställning."

Det finns, som jag nämnde ovan, ett otal "dokumentärer" som framställer själva födseln på sjukhus som något fruktansvärt, något som ingen ung kvinna som någonsin överväger att skaffa barn borde få se. Jag menar inte att man skall låta bli att vara öppen för fakta, men jag tycker att det i sensationslystnadens namn går till överdrift och egentligen bara blir skrämselpropaganda. En av mina vänner som är jämnårig med mig och inte själv har några barn har varit med två olika kvinnor då de fött och kan berätta om helt olika situationer. Precis som barnmorskorna i artikeln i SvD jag länkade till ovan säger så är varje födsel unik, precis som kvinnan som föder. Det här är mycket viktigt att ha i åtanke både från personalens sida, så ock från kvinnans omgivning. Det får inte anses att vara ett nederlag att be om smärtlindring men det borde heller inte vara något som sker automatiskt utan just något sådant som varje kvinna bör få bestämma över själv. Alla tål smärta olika och likt barn på sjukhusen som får peka på glada och ledsna gubbar över hur ont de har, istället för skalan 1-10, så är det oerhört svårt att förmedla till någon annan hur ont man egentligen har.

Jag har också funderat över att man hör många kända kvinnor uttala sig i media om att de vill föda med kejsarsnitt och att man är rädd för smärtan. Med en sådan inställning känns det hela lite galet, vill man inte vara med om födseln kanske det är bättre att välja att adoptera ett barn? Skulle inte det kunna vara en bra lösning för alla parter om kvinnan inte vill föda barnet, men ändå vill ha ett barn att ödsla sin kärlek på? Det här tror jag skulle kunna leda till att så många fler barn fick föräldrar. Då får man naturligtvis lägga in en reservation att det inte går till sådana ytterligheter att potentiella föräldrar kan skriva en önskelista, likt en inköpslista, hur deras barn skall vara. Det är naturligtvis en obehaglig möjlighet och något som man inte ska ta lätt på.

Apropå önskelistan, så leder framtidens teknik till en möjlighet att "framställa" barn som säkert skulle kunna uppnå flera punkter på önskelistan. Jag hoppas att det aldrig kommer att bli verklighet mer än i extrema fall, eftersom tekniken kommer att gå framåt inom det området, precis som inom exempelvis mjukvaruvärlden. Tänk att man får betala en viss summa för att uppnå de önskningar man har och sedan tekniken utvecklas lagom till nästa barn önskas. Tänk då hur man för samma summa skulle kunna få en högre IQ och ett vackrare barn och så vidare... Hur skulle inte det första barnet inte känna sig då, som en slags tidigare version, en Win 95... Det här handlade ett UR-program jag såg den 17 februari i år om och de sa dessutom att dagens rasgenetik är mycket farligare än den tidigare, eftersom den kommersiella versionen som finns idag gömmer sig bakom vetenskap och inte är som den tidigare, politiska.

En del sjukdomar är ärftliga och en del sjukdomar bevaras väl inom släkten om det handlar om kusingiften eller andra allianser inom nära släktled. Det här är något som har varit ytterst vanligt inom de europeiska kungahusen och något som har kritiserats ljudligt. Detta är också något som än idag sker i mer konservativa religiösa sammanhang så man kan bevara traditioner och blodsband.

Hur ska man kunna värja sig mot alla uppmaningar, måsten och möjligheter som finns när det kommer till hur liv skall skapas och föras vidare? Det finns lika många typer av uppfostran som det finns föräldrar och det finns lika många val som det finns möjligheter. Hur ska vi hitta rätt och hur ska vi kunna leva enligt den etik och följa den moral som vi alltid tidigare tyckt varit rätt och riktig när vi ställs inför alltför svåra val? När det gäller möjligheten att skapa ett nytt liv för att rädda livet på ett annat? Det här är undantag som Länsstyrelsen godkänner och de gör ytterst få sådana undantag och ett läste jag om för ett tag sedan i DN, men har tyvärr inte lyckats hitta artikeln. Jag undrar hur olika religioner ser på detta?

Runtom i världen och runtom i Europa ser det olika ut, precis som det ser olika ut i Sverige så varför ska det vara så svårt att se att det ser mycket olika ut från situation till situation, från kvinna till kvinna? Att föda så naturligt som möjligt, utan smärtlindring och kanske till och med hemma, behöver inte vara den största bravaden av alla. Det behöver inte vara ett tecken på vekhet att låta förlossningsvården sköta sitt jobb och göra det som är bäst för både kvinna och barn vid en födsel. Vem är det egentligen som har mest erfarenhet i en sådan situation? Jag skulle nog med ganska stor säkerhet säga att det inte är kvinnan som föder även om man inte ska ta bort valmöjligheterna för henne. Sedan barnsben är kvinnor uppfostrade till att vara duktiga, jag skulle bara önska att definitionen på duktig kunde vara lite mer flexibel och inte skulle stupa på att man inte längre är duktig då man kräver smärtlindring.

--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , ,

onsdag 13 maj 2009

Vilka idioter vi är

Det är ganska klart att utvecklingen går i olika takt och i olika riktningar i olika delar av världen. EU försöker göra sitt bästa för att få större delen av Europa att handla lika i många frågor, men det är mycket som ännu inte dessa medlemsländer kan komma överens om. Yttrandefrihet, religionsfrihet, tryckfrihet, övervakning och regler/avsaknad av regler för internet...

Moldavien är ett mycket fattigt land och om det nu skulle kunna ses som förklaring till att homosexuella blir attackerade vet jag inte, inte heller om det ska kunna ses som en ursäkt. Faktum kvarstår och RFSL:s ordförande Sören Juvas blev svårt misshandlad utanför en polisstation i Moldavien nyligen! Tidigare under dagen skulle han tydligen deltagit i Moldova Pride, som tyvärr fick ställas in på grund av säkerhetsproblem. Istället hölls en manifestation i de centrala delarna av Chişinău, Moldaviens huvudstad, skriver Aftonbladet. Juvas blev inplockad på en polisstation efter att han erkänt att han var homosexuell och där utfrågad vad han gjorde i landet, därefter släppt och utanför polisstationen blev han misshandlad.

Det är naturligtvis tråkigt och upprörande, men frågan är om vi verkligen ska sätta oss till döms över moldaverna. Oftare och oftare tycker jag mig höra om att Sverige verkligen måste vara det bästa landet i världen, att vi är överlägsna alla andra länder i alla discipliner. Det må gälla sport, vård och omsorg, skola, forskning, industri, teknologi eller vad-det-nu-månde-vara. Sverige och svenskarna är bäst. Med den inställningen bör alltså alla andra länder runtom i världen vara sämre än oss och vi kan därför lugnt kritisera allt som inte är som vi vill ha det. Det många glömmer är att det inte var så längesen som det var olagligt att vara homosexuell i Sverige och att man då var kriminell från födseln. Det många glömmer är att vi inte är bäst i alla lägen.

För att spinna vidare kommer vår förmåga att övervaka allas minsta steg och rörelse. Vi kan, därför bör vi, eller? Piratpartisterna skanderar för fullt över hur vår rätt till att ha ett privatliv är på väg att försvinna och att hjulen går snabbare och snabbare. Det är naturligtvis så, de länder som ligger i framkant av utvecklingen vill kunna dra fördel av det, men frågan är hur långt det kommer att gå innan det är någon som drar i nödbromsen?

Sverige har kommit mycket längre i sin utveckling än Moldavien och därför tycker många att vi kan komma och säga att de därför har fel och att vi har rätt. Jag tvivlar däremot inte på att många moldaver skulle säga detsamma om svenskarna och om den besatthet som verkar finnas i att göra alla likadana här. Det är nämligen lite det jag känner av, jantelagen i sin underligaste form, då människor ska stöpas i samma form. Börjar man skrämma och hota med att du kommer att se ut som en kriminell så fort du vågar försvara dina rättigheter, tja, börjar vi inte hamna väl långt bak i historien då?

Det sägs att 80-talisterna är den första generationen som kommer att få det sämre än sina föräldrar i Sverige. Jag tillhör den generationen och jag vägrar att acceptera det. Det är många med mig som har siktet inställt på något bättre, något att vara stolt över och något att hålla högt. Hur kan jag vara stolt över att se mitt land falla i bitar genom sin egen lagstiftning? Hur kan jag vara stolt över att se mitt land splittras genom att olika grupperingar bildas som brukar våld mot varandra? Hur kan jag vara stolt över att se mitt land förstöras? Det är nämligen det som håller på att ske!

Än så länge skulle det som hände i Moldavien inte kunna ske öppet i Sverige, men att det för den delen inte skulle kunna hända tror jag inte på. Det som är främmande och det som är annorlunda tolkas gärna som farligt och hotande, i synnerhet om man som individ märker att ens rättigheter börjar inskränkas. Hur skulle inte detta kunna ske i Sverige? Det är hemskt, javisst. Det borde inte få hända, men det händer om och om och om igen. Vi kanske inte alltid identifierar det som en händelse som är grundad i rädsla, men det är i botten med stor säkerhet just det som är pudelns kärna.

Jag läser just nu boken "Mitt Iran" av Shirin Ebadi, Nobels fredspristagare 2003. I den självbiografiska boken berättar hon om hur hon som kvinnlig domare i Iran under shahens tid drogs med i den revolutionära stämningen och var med att störta shahen så att ayatolla Khomeini kunde införa den islamiska republiken där hon fråntogs sitt ämbete och degraderades till en följd av detta. Upprepade gånger skriver hon "vilka idioter vi var" om sin egen del i det hela. Jag undrar hur lång tid det kommer att dröja innan politikerna som röstat igenom exempelvis FRA och IPRED och som driver på detta kommer att säga detsamma?

Vilka idioter vi är.

Fildelning verkar var något som engagerar och upprör. Det är något som går att ta på, något som många någongång har provat på och något som man inte vill känna sig som en brottsling för att göra. Fildelning verkar vara något som i de senaste generationerna verkar vara lika accepterat som att stänga av ljudet på tv:n i reklampausen.

Våldsbrott i alla dess former, som den här misshandeln mot Juvas, verkar också vara något som upprör. Det är däremot inget som verkar engagera människor i dagens Sverige på samma sätt. Vi sitter runt fikabordet och på bussen och förfärar oss över det där och de där andra, som råkar ut för sådana saker. Det är ofta långt borta, mycket svårare att ta på, även om det egentligen borde engagera minst lika mycket som fildelningsfrågan.

Kanske har vi det för bra? Kanske har det varit för enkelt att vara en vanlig Svensson för länge? Kanske bryr vi oss inte längre, så länge det inte direkt påverkar oss och det är först då som vi reagerar? Vilka idioter vi är.

Liknande inlägg:
1984 vs. nya lagar och regler 2009-05-18 Intressant när direktiv och lagar går emot varandra - 2009-04-28 Omöjligt att köpa skivor numera - 2009-04-22 När framåtanda behövs blir bakåtsträvandet desto mäktigare 2009-04-21 Svensk vs tysk fildelning - 2009-02-16 Går det att stoppa allt man inte tycker om? - 2008-12-19

RFSL:s ordförande misshandlad - SvD 2009-05-12 RFSL:s ordförande Sören Juvas misshandlad i Moldavien - DN 2009-05-12
--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , ,

måndag 4 maj 2009

En nyfødt dreng til verlden


Då har till slut drottning Margrete och prins Henrik fått sitt femte barnbarn. En stolt nybliven far berättar glatt för pressen om hur han själv klippte av navelsträngen till sin nyfödde som såg världens ljus strax innan klockan fem på morgonen. Prins Joachim och hans Marie har nu fått sitt efterlängtade barn.

Nu är då den stora frågan vad den nyfödde ska få för namn. Kanske kan vi tipsa om den svenska namntoppen med namn som Lucas, Oscar, William, Elias, Hugo, Alexander, Erik, Isac, Filip eller Emil som är topp tio på pojknamn i Sverige 2008. Tittar man istället på danska namntoppen ser det inte så annorlunda ut utan vi har Lucas, Mikkel, William, Oliver, Noah, Emil, Sebastian, Frederik och Victor. Följer man listorna ner en bit är det många namn som är lika, det må så vara att namntraditionen är ganska lik mellan Danmark och Sverige.

Nikolai och Felix är redan "upptagna" av prins Joachims tidigare söner, Frederik heter ju hans bror och Christian dennes son...

Namntoppen Sverige 2008, Namntoppen Danmark
Joachim og Marie fick en søn - Politiken 2009-05-04, Kungligt tillskott i Danmark - SvD 2009-05-04, Kungligt tillskott i Danmark - Corren 2009-05-04, Kungligt tillskott i Danmark - DN 2009-05-04, Kungligt tillskott i Danmark - Aftonbladet 2009-05-04, Ännu en prins för Joachim - Svensk Damtidning 2009-05-04

--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , ,

söndag 3 maj 2009

Jesus Camp

För vad som nu är ganska länge sen blev jag uppmärksammad på filmen "Jesus Camp" som ligger ute på Youtube. Hela filmen finns uppklippt i nio delar. Tyvärr verkar det vara problem med ljudet på sista delen, men för er som kan italienska finns det ju textning... För er andra så verkar ljudet fungera fram till del åtta och det finns stor anledning till att se de delarna utan att man får se (höra) slutet.

Det pratas så mycket om religiös extremism och fanatism i dessa tider, helt klart är den här filmen något som fler borde se och ha i åtanke lite oftare.




---


---


---


---


---


---


---


---


--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , ,