måndag 16 februari 2009

Svensk vs tysk fildelning

Just idag är det nog ovanligt många blogginlägg som kommer att handla om fildelning, med tanke på Pirate Bay-rättegångens början, så även detta...

Det är egentligen helt sanslöst att det gått så långt som till rättegång. Hur är det möjligt att fildelningen har kunnat fortsätta och eskalera på detta sätt? Hur kan det komma sig att ett av de idag enda lagliga sätten att komma nå stora mängder musik på ett enkelt och användarvänligt sätt, det vill säga Spotify, motarbetas av musikindustrin? Musik tas bort istället för att läggas till, det begränsas till vissa länder och dessutom måste man fortfarande ha en inbjudan för att kunna nyttja tjänsten.

Hur kan musikindustrin på allvar tro att alla kommer att återgå till lagliga, krångliga och dyra alternativ? Se till att det finns möjliga sätt att fortsätta att ha världens musik bara några klick bort, men se samtidigt till att få in pengar från andra håll... Det är nog ett av få sätt för att få fildelningen att minska...

I morse så hade Go'morron Sverige ett inslag där de lät tre eller fyra ungdomar, säkert födda i början av nittiotalet, visa reportern och tv-tittarna hur man laddar ner något från Pirate Bay. Jag tvivlar inte en sekund på att både reportern och kameramannen visste hur man gjorde, såväl som stora delar av den svenska befolkningen... Fildelning har blivit något som av många, i synnerhet 80-talister och 90-talister, inte ser som något underligare än att bläddra bort reklamen då den dyker upp mitt i ett tv-program eller att förvänta sig att betalkort skall kunna användas överallt.

Sverige sägs ofta, i svenska medier, ta extremt lätt på fildelning och att vi lever i ett fildelningsparadis. Helt uppenbart är så inte fallet.

I några utav Tysklands Bundesländer (Nordrhein-Westfalen, Bayern, Baden-Württemberg, Sachsen och Sachsen-Anhalt) är lagstiftningen relativt fri och det finns en viss gräns på hur mycket nedladdad musik och hur mycket nedladdad film man får inneha, hur de satt de gränserna vet jag däremot inte... Det verkar gälla 3000 låtar eller 200 filmer för att nå upp till den magiska gränsen: ett värde på 3000 euro. Kanske borde det svenska rättsväsendet ta efter tyskarna?

Det som däremot aldrig borde ha hänt är det betänkande från EU som har trillat ner på justitieminister Beatrice Asks (M) skrivbord, där man vill påverka den svenska rättegången till en fällande dom... Det är en stor skillnad på lagstiftande och dömande makt och bör också fortsätta att vara på det viset. I SvD:s artikel Kritikstorm efter begäran från EU idag är det tydligt:
"I Sverige slår grundlagen tydligt fast att myndigheter och riksdag inte får ”bestämma hur domstol skall döma i det enskilda fallet”."
Hur ska det nu gå i rättegången? Vi får väl hoppas att det blir en rättvis rättegång med allt vad det innebär och utan påverkan ifrån Bryssel eller Hollywood...
De anklagade har knappast fildelat för eget bruk, men har de tjänat så mycket pengar på det? Vem har tjänat mest? Skall de lastas för de specifika fall av fildelning, för eget bruk, som ganska många Svenssons gjort sig skyldiga till?

Svaret på det får vi vänta ett tag på...

Bloggat om detta:
Pirate Bay-rättegången - Sam Sundberg bloggar för SvD
Centerns rättspolitiske talesman: Tillåt fildelning för privat bruk - Johan Linander (C) för Newsmill-bloggen 2008-08-17
Samlade länkar: Viss fildelning tillåts i Tyskland, The Swedish Model för musik i tiden och konsten att få in Flac-filer i itunes - Kulturbloggen 2008-08-15

Fildelning skall vara lagligt - DN 2009-02-16
Första rättegångsdagen avslutad - SvD 2009-02-16
Rättegången mot Pirate Bay inledd - DN 2009-02-16
Riksdagen helt oening om fildelning - DN 2009-02-15
Slaget om fildelningen - DN 2009-02-15
Fritt fram för tyska fildelare - Aftonbladet 2008-08-16
Klart för fildelning i Tyskland - DN 2008-08-16
Tyska fildelare tillåts dela ut 3000 låtar - Metro 2008-08-15

--------------------
Pingat på nyligen.se för intressant

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Annchen sa...

Var på studiebesök på biblioteket igår, och fick reda på att när folkbiblioteken startade var det liknande ramaskrin som vid de dagsaktuella om fildelning. Någon skriver en bok, biblioteket köper den och sen lånar de ut den till massa andra människor som därför INTE köper den. Men där har de löst det och kommit på ett fungerande system. Varje gång en bok lånas får författaren pengar. De mest populära får inte ut alla pengar, utan de blir till stipendier eller liknande. Videofilmer som lånas ut på bibliotek kostar betydligt mer än samma film som köpes för privat bruk, tappa inte bort en sådan du lånat.

Pumlan sa...

Om biblioteken har jag aldrig hört att det varit ramaskri, men väl när bandspelaren och videobandspelaren kom...

Det inte alla vet idag är att när vi köper elektronik som exempelvis dvd-spelare så ingår det en summa som motsvarar stim-pengar... Den här skall naturligtvis bara vara för legalt betald film och musik, säger de i alla fall...

Är det kommunen som betalar dessa pengar till författarna då? Det låter intressant, kanske får luska runt lite!