onsdag 22 september 2010

Tankar efter valet 2010



Valrörelsen var ju högljudd och rörig, men jag tyckte att det inte riktigt kändes som om någon hade något vettigt att säga. De flesta höll på och kastade skit på varandra, förutom Reinfeldt som bara klappade sig på bröstet hela tiden (kändes det som). Många frågor tegs ihjäl och kom inte ens upp på dagordningen, nu tänker jag mest på SD och PP:s frågor som ingen av de andra partierna ens vill ta i med tång. Det var ju på gång att SD skulle komma in i riksdagen och jag kan än idag inte se dem som något annat än ett missnöjesparti. Jag är dock ledsen över att det var de och inte PP som skulle bli det parti som slog de andra sju på fingrarna och trängde sig in på de åtråvärda platserna i riksdagen.

Jag valde att inte valvaka utan kollade endast på några första prognoser, konstaterade att alliansen nog tar hem det där och att stödet för SD krympte för varje valkrets de räknade (började någonstans vid 7-8 procent). Morgonen därpå kollade jag text-tv (!) och där stod det som slutgiltigt resultat att C fått 3,8 % och därmed åkt ur riksdagen, att S fått runt 24 % och att SD kommit in i riksdagen. Jag funderade och funderade på hur en framtida regering skulle se ut med det resultatet och förstod sedan ingenting då jag satte på morgon-tv med de fyra allianspartiledarna som satt där och såg så glada ut, inklusive Maud. Jag får väl säga tack och lov för att det inte var så som det slutgiltiga resultatet ser ut, även om det allra sista kommer med idag.

När jag gick för att förtidsrösta en vecka innan valet reagerade jag på att det fanns så många valsedlar. Det var många partier, många fler än vad jag mindes, som stod uppradade där. Det glädjer mig att det finns olika alternativ att välja på, även om många känns likartade. Jag minns att jag tog röstsedlar, gick bakom det gröna skynket och, som alltid då jag ska rösta, skakade lite på handen då jag lade i röstsedlarna i kuverten. Det är roligt att rösta och det är roligt att känna att man faktiskt påverkar. Samtidigt är det lite nervöst då man inte har mer än en aning om hur det kommer att gå. Jag gjorde mitt, men det räckte visst inte till. Jag uppmanade alla jag känner att gå och rösta, att utnyttja den rösträtt - eller skyldighet - som vi har i det här landet. Dessvärre så sitter jag nu efter valet och känner mig besviken.

Jag är besviken av flera anledningar. Jag är besviken för att det inte räckte till. Jag är besviken på några vänner som i protest röstat på SD. Jag är besviken på alla de människor som först nu verkar ha insett att det inte går att tiga ihjäl frågor och problem. Jag är besviken för att de nu går ut i någon slags hetsjakt på dem som har utnyttjat sin rösträtt och röstat på "fel" parti. Jag är besviken för att namn kommer ut på nätet på människor som någon gång visat intresse för SD. Jag är besviken på invånarna i det land som jag fram tills nu trots alla dess brister ändå tyckt varit det bästa som finns. Missuppfatta mig rätt nu.

Jag anser att alla har rätt att tycka och säga det som de känner för, så länge som de själva kan stå för det de säger och så länge det inte handlar om personangrepp på andra. Jag anser att alla har rätt att rösta efter sitt hjärta, även om jag inte håller med dem för fem öre. Jag anser också att dessa människor har rätt till samma trygghet i att följa sitt hjärta som de som röstar på de "vanliga" partierna. Även om jag inte håller med dem. Det här är viktigt. Det här är något som skiljer oss från en del andra länder som vi kritiserar då deras medborgare inte har dessa rättigheter. Hur kommer det sig då att detta inte längre är värt något?

Det anordnas demonstrationer på gator och torg, upprop på bland annat facebook och alla ser till att uttrycka sin avsky mot de stackare som blivit vilseledda att rösta på SD. Det måste ju bara vara "arbetslösa unga killar som aldrig får ligga och aldrig kommer att få ligga" som någon skrev efter valet. Pft. Det är det dummaste jag hört på länge.

Nu undrar jag över det slutgiltiga valresultatet som kommer idag, tydligen är det möjligt att alliansen kan få egen majoritet. Jag håller tummarna för att så blir fallet, det hela känns nämligen som en ren soppa för tillfället... Tittar man på staplarna ovan så ser det däremot inte ut direkt som det gjorde på valnatten, vi får vänta och se.

Tack, alla ni som röstat. Fy, alla ni som inte kan se skillnad på åsikter och personer.

--------------------
Nyligen har andra bloggare tyckt att det varit intressant att skriva om , , , , , , , , , ,