Jag är lite tveksam till ordet "elitklass" eftersom "elit" oftast används för att referera till den ekonomiska eliten i Sverige. I just det här fallet gäller det kunskapselit och högpresterande elever. Det är verkligen på tiden att även de med särskilt intresse för olika teoretiska ämnen skall kunna få möjlighet att utvecklas utan att bli hindrade av att resten av klassen inte hänger med i samma takt. Det har tyvärr varit på det viset länge, det är den eleven som har det svårast som sätter nivån för undervisningen. Duktiga elever har fått sitta och titta på när andra elever kämpar för att klara de mest grundläggande delarna av undervisningen.
Det blir aldrig någon bra skola om inte elever tillåts att vara olika. Precis på samma sätt som man lär sig saker på olika sätt så lär sig en del snabbare. Detta är oerhört negativt för de högpresterande eleverna då de lär sig att de då måste vänta in de andra vilket är oerhört frustrerande. En följd av detta blir att många tappar motivationen och suget att lära sig mer. När hinder står i vägen för inhämtande av kunskap skall dessa undanröjas omedelbart. Det skall naturligtvis vara en utmaning för alla att läsa på gymnasiet. Att införa "elitklasser" och spetsutbildningar redan på gymnasiet låter fantastiskt och jag undrar över om det inte redan finns. På Kulturbloggen skriver Rosemari om att det redan finns ett program på Tensta gymnasium med särskild forskarinriktning och samarbete med Karolinska Institutet och menar att det bara är namnet "elitklass" som är nytt. Jag kan inte annat än att hålla med!
Sedan tidigare finns det olika sporter i kombination med gymnasieutbildningar, tillika musikutbildningar men ingen special för högpresterande ungdomar inom teoretiska ämnen. Sverige behöver mer teknik- och språkintresserade ungdomar för att kunna bära upp den svenska industrin i framtiden, samtidigt som det naturligtvis behövs en massa annat folk till andra poster i samhället också. Från regeringens sida, likväl som från näringslivet och fackförbunden, hörs det att vi behöver få ungdomar att intressera sig för teknik och att bli exempelvis ingenjörer. Ett införande av elitklasser med mer matematik, fysik och språk redan på gymnasiet och att dessutom ge dem möjlighet att läsa högskoleskurser redan då kan vara en väg att gå...
Skillnaden mellan gymnasieskolan och högskolan är stor och i synnerhet för de som haft det lätt för sig under skolgången och inte behövt anstränga sig så mycket blir omställningen till högskolan stor. Helt plötsligt krävs det en insats för att bli godkänd på proven, sedermera tentorna. Helt plötsligt räcker det inte med att gå på lektionerna och göra läxorna för att kunna få högsta betyg på kursen. Det här är säkerligen ett uppvaknande för många som jag tror skulle kunna motverkas om dessa elever, sedermera studenter, skulle ha fått något att bita i under gymnasietiden - som de kan få i "elitklasser" eller som jag heller skulle vilja kalla dem "intresseklasser".
Det som är sannerligen kasst är att detta tagit så lång tid. I en gammal artikel av DN från i maj förra året stod det att det skulle bli tjugo klasser, men detta verkar ha halverats tills dags dato, detta trots att 101 skolor hade lämnat in kursplaner för att vara med i projektet. Detta tyder på att intresset finns från skolorna att göra detta, något som bara det säger en hel del.
Naturligtvis är det långt ifrån alla som är så begeistrade som jag är över detta och istället tycker att eleverna skall få ha en låg stressnivå där och att detta uppnås bäst genom att ha "sammanhållna klasser". Jag undrar lite vad som läggs i det begreppet eftersom jag tror att en klass där eleverna befinner sig på ungefär samma nivå och med liknande intressen blir mycket mer sammanhållen än vad en "vanlig" klass är.
En Magnus Berglund säger något som är värt att notera i en kommentar på en blogg angående detta.
"För gymnasiet: Tyvärr, ibland är detta försent för att ta steget mot ett verkligt lyft för barnen. Pressen i 4-9 att vara som alla lika som alla andra är större än lärares och föräldrars motivation att göra det lilla extra. I ett diskussionforum så lästa jag att en gemensamt drag för många mensa-medlemmar är att de aldrig lärde sig plugga. Skolan gick bra även om man bara flöt med."Detta är lite i de tankegångar jag gick i ovan. Jag tror dock att det fortfarande är möjligt att nå de eleverna som går på gymnasiet - intresset finns där fortfarande och här kan äntligen en specialisering ske.
Sveriges nya elitklasser - SvD 2009-01-15
Tio skolor får starta elitklasser - SvD 2009-01-15
Lund får två av landets elitklasser - DN 2009-01-15
Många vill starta spetsutbildning - SvD 2008-12
Elitklasser tillåts på prov - DN 2008-05-24
Elitklasser tillåts på prov - SvD 2008-05-24
Pedagogikprofessor positiv till elitklasser - SR 2008-05-24
Klart för elitklass på gymnasiet - SvD 2008-05-24
Bloggat om detta:
Elitistisk särskola är sketabra, men utan praktiker helt värdelös - WitchBitch 2009-01-15
Nioåringar sorteras ut till musikklasser, varför kallas inte det för elitklasser? - Kulturbloggen 2009-01-15
--------------------
Pingat på nyligen.se för intressant.
Läs även andra bloggares åsikter om elitklasser, gymnasieskolan, matematik, naturvetenskap, skolan, spetsklasser, språk
Inlägg
2 kommentarer:
Jag började i matematik klass i danderyd för tretton år sedan, en av dom som påstås höra till de tio nya, och den hade riksintag och tog på antagningsprov istället för betyg redan då. Så om den inte varit nerlagd emellan är den inte ny.
Och ja, alla i den klassen var mattebegåvade och hade mestadels lätt för sig i andra ämnen också, men påfallande många var usla på att plugga och på att kämpa trots motgångar. För mig tog depressioner och ångest jag utvecklat under grundskolan för mycket kraft och jag kom inte igenom gymnasiet alls.
Och vad gäller pressen att passa in under grunskoleåren kommer den inte bara från klasskompisar utan i allra högsta grad även från lärare som tycker det är obehagligt med begåvade elever som sticker ut och hellre bromsar än uppmuntrar en att prestera mer. (med undantag förstås, det finns väldigt olika inställning hos människor som är grundsolelärare)
Ah, där ser man. Fyndigt av dem att nu lansera det som en "ny" utbildning.
Det är oerhört tragiskt att det fungerar så, även om jag är tveksam till att det är så generellt. Naturligtvis skall alla elever få tillräckligt med stöd, oavsett på vilken nivå de befinner sig. Det är först då det blir bra för alla och det är då vi får de riktigt duktiga eleverna att utvecklas, samtidigt som de som har svårare får bättre förutsättningar att klara sig.
Skicka en kommentar